Därför är jag humanist!.Välkommen till föredrag av Bengt Westerberg

Nytt spännande nummer av WendelAvisan

Nr 51 av WendelAvisan är nu under distribution till föreningens 500 medlemmar. Det är ett jubileumsnummer som berättar om årets tre jubileer: 15 år för det återuppförda Wendela Hebbes Hus, 30 år för föreningen Wendelas Vänner och 150 år sedan Wendela Hebbe fick huset i gåva av Lars Johan Hierta 1863. Det är spännande historier var och en på sitt sätt, om, som det står i en av jubileumsartiklarna, ”tillfälligheternas spel, ödets nycker, osannolika händelser och hängivna människors självuppoffrande och ihärdiga arbete för att rädda en dold kulturskatt undan grävskopornas tillintetgörande förstörelseverk.”
Du kan köpa numret genom att sätta in 50 kronor på föreningens plusgirokonto 985920-8. Vi skickar det. Lösnummer 40 kronor i vår museibutik.

Du kan läsa mer om numret under menyn publikationer på vår hemsida bl a under menyn Publikationer.

I Almqvists fotspår. Nytt spännande program i Wendelas Hus

Olof Holm som guidat många resor i Carl Jonas Love Almqvists fotspår kommer till Wendela Hebbes Hus den 14 april kl 15 och berättar. Olof Holm är sekreterare i Almqvistsällskapet och också den som startat och driver Sällskapsliv på Skansen där de olika litterära föreningarna som ingår i DELS framträder ett antal söndagar varje år. Denna gång gäller dock sällskapslivet Wendela Hebbes Hus vars museum hyser Almqvists chiffonjé och en förnämlig Almqvistboksamling. Dessa pärlor kan man titta på före eller efter programmet.
Här nedan kan du se affischen. Tryck med musen på bilden så kan du se den i större format.
Välkommen

I Almqvists fotspår. Nytt spännande program i Wendela Hebbes Hus

Meteorologgåva till Wendelas Vänner

När Wendela Hebbe dog visade det sig att hon kunnat testamentera 10.000 kronor som bidrag till sitt barnbarnsbarn Tor Bergerons uppfostran och utbildning, Tor var 8 år när Wendela dog 1899. Brita Hebbe skriver i sin Wendelabiografi att Tor minns hur han som pojke tillsammans med sin mor varje juldag var på middag hos farmors mor och syster, det vill säga Wendela och Signe Hebbe. 

Pengarna hade säkert sin betydelse. Tor blev med tiden en berömd professor i meteorologi. Om detta har vi skrivit i en tidigare artikel i WendelAvisan (nr 32 2006).

Av Tage Andersson, docent i meteorologi och vice ordförande i Svenska Meteorologiska Sällskapet har vi nu i gåva fått Tor Bergerons exemplar av INTERNATIONALT SKYATLAS 1930. 

Så här skrev Tage Andersson i ett mail till oss:

Ett av Tor Bergerons stora intressen var molnen. Han deltog aktivt i flera internationella molnkommissioner som bl.a. utarbetade en ny internationell molnatlas, som utkom på 1950-talet Arkivarier har ju en vana att rensa ut gammal litteratur. Bland sådana utrensade alster på SMHI upptäckte jag för ett par decennier sedan Tor Bergerons gamla internationella molnatlas från 1930, norsk version, där Tor nämns i förordet. Den hör nog hemma bättre hos Vendelas Vänner än hos mej. Är ni intresserade av den?

Vi har också fått ett nummer 2011 av Sällskapets medlemsblad Polarfront där den engelske konstnären och amatörmeteorologen Bill Pike och Tage Andersson skrivit en artikel på engelska med rubriken YOUNG TOR BERGERON. I förordet skriver Tage Andersson att "få nu levande meteorologer har träffat Bergeron. Många av de nu aktiva var inte ens födda när han gick bort. En påminnelse om honom är motiverad."

Så småningom scannar vi artikeln och lägger ut den på vår hemsida. Den innehåller en hel del för oss intressant material om såväl Tor Bergeron som föräldrarna. Fadern Armand (Wendelas mellandotter Theclas son) vistades under sin barndom ofta på somrarna i Snäckviken i Södertälje  hos Wendela och Signe.

Wendelas Vänner tackar för gåvan.



 

Release för Mollie Faustmanbok 17 april

 

Välkommen till release för Lena Kårelands biografi om Mollie Faustman

i Wendela Hebbes Hus

den 17 april kl 15

Du kan läsa mer om Mollie Faustman på Wendelas Vänners hemsida http://wendelasvanner.se.
Mollie Faustman var som bekant barnbarn till Wendela Hebbe och Lars Johan Hierta.

 

Missa inte Ambjörnsson om Ellen Key den 10 mars

Kerstin Strandberg, Immi Lundin, Birgitta Holm, Karl Erik Lagerlöf.

Författaren möter kritikern. Missa inte den 17 februari

Kom i god tid. Numera har vi oftast full hus.

 

 

Påminnelse om nominering till Wendelapriset

Åke Pettersson ny medlem i juryn för Wendelapriset

PRESSMEDDELANDE

Ny medlem i Wendelajuryn är från i år Åke Pettersson, som sedan 1981 gjort granskande medieprogram i Sveriges Radio  P 1, Vår grundade mening (1981 – 2007) samt Publicerat (2007 – 13) Han är en mångfaldigt prisbelönad journalist, bosatt i Lund och verksam i Malmö.  Övriga jurymedlemmar är Ami Lönnroth (ordf), Mattias Göransson, Kristina Mattsson och Kerstin Vinterhed. Nomineringstiden för Wendelapriset 2013  går ut 28 februari. Läs mer på www.wendelasvanner.se 

 
Mer information: Ami Lönnroth, ami@bibliobi.com, 070-3249514

Missa inte PC Jersild på söndag

Sören Larsson om socialreportage mm

Sören Larsson, legendarisk journalist i dagspress, veckopress och TV, besökte Wendelas Hus i söndags på Hedvig Hedqvists program kring sin bok om Lise Meitner och Eva von Bahr. Vi kan inte underlåta att publicera hans kommentar till besöket och läsning av vår medlemstidning WendelAvisan. Sist kommer en förteckning över Sörens böcker. Vi kan förmedla köp av dem.

Hjärtligt tack för den intressanta och trevliga sammankomsten. Miljön är fantastisk och ni är fantastiska. Tack också för Wendel Avisan. Jag har snusläst numret och känner mig besläktad med er. Det gäller inte minst inställningen till den journalistiska sort som heter reportage och som nästan försvann på 1960-talet. Jag började i slutet av 1960-talet att undervisa i reportage vid Journalisthögskolan i Stockholm. När jag skulle söka aktuella exempel i Stockholms dagstidningar hade jag mycket svårt att hitta några. Reportaget hade praktiskt taget försvunnit ur spalterna.

På 1970-talet var det fler än jag som såg detta. I PK-debatter efterlystes de goda skribenterna och talades om reportagets renässans, men ingenting hände. Jag frågade mig vad det berodde på. Det verkade som om journalisterna inte längre visste hur man berättar. Därför startade jag 1992 i egen regi kurser i berättande journalistik, och 1994 gav jag ut boken Berättande journalistik. Den var en handbok för mina kursdeltagare, men det var också en kampbok för reportagets återkomst.

Jag har ju funderat mycket över vad det berodde på att reportaget försvann. Det berodde kanske på flera företeelser i tiden. Några av dem hade jag nära kontakt med. Jag skrev för Året Runt i mitten av 1950-talet. Där stod reportaget högt i kurs. Där fanns framför allt Thea Oljelund. Hon döptes av dagspressens chefredaktörer till snyftjournalistikens drottning. Det som folket gillade – Året Runt var ju Sveriges största tidning med en upplaga på mer än en halv miljon – ogillade dagspressens chefer. Det blev nog så att de kastade ut barnet med badvattnet.

Jag var under 1950-talet på Norrköpings Tidningar i flera omgångar. När jag 1956 återvände dit för tredje gången och talade om det för Året Runts chefredaktör Sven Broman skrek han till mig: ”Till Lennart Dansk, han som helt underkänner känslan i journalistiken!” Lennart Dansk var NT:s chefredaktör och inflytelserik. Han var PK:s ordförande och han var ordförande i Journalistinstitutskommittén som föreberedde starten av Journalistinstitutet.

En orsak till att det har gått trögt med reportagets återkomst kan vara rekryteringen till journalistkåren. Nästan inga av vår tids journalister tycks känna en tillräckligt stark lust att förutsättningslöst vara ute bland människorna. Det är ju lusten hos de enskilda journalisterna som leder till de goda reportagen. Snacket om slimmade redaktioner, besparingar och ny teknik tror jag inte på som avgörande orsaker.

Jag har ju skrivit en del om journalistik förr i tiden och brukar då och då skicka ut erbjudanden till mina vänner. För närvarande ser min utskickslista ut på nedanstående sätt. Blir ni nyfikna på någon eller några av böckerna så är ni välkomna med en beställning.

Ännu en gång:

Tusen tack för en härlig dag.

Sören

Här är förteckningen som jag brukar skicka till mina vänner

Den senaste boken kom ut förra året. Den heter

Reporter i förändringens vind

och handlar om sådant som mötte mig under andra halvan av 1950-talet och början av 60-talet.

Du kan köpa den av mig för 175 kronor.

Här kan du höra Sören själv berätta om sin bok.http://www.youtube.com/watch?v=8sTf2NgXAVI
 

För tre år sedan gav jag ut en bok som heter

När jag blev journalist.

Den handlar om sådant som mötte mig under första halvan av 1950-talet.

Du kan köpa den av mig för 175 kronor.

Mina tidigare böcker om journalistik kan du också köpa av mig. Här följer en redogörelse.

Berättande journalistik.

Jag skrev den 1994 både som en handbok och som en kampbok. Jag ville få svenska journalister att börja berätta igen, och nu har det blivit bättre, men fortfarande behöver vi som var med förr agera för den berättande journalistiken.

Du kan köpa boken av mig för 185 kronor.

Nio år tidigare, alltså 1985, hade jag skrivit min första bok, nämligen

Att skriva i tidning.

Den kom till för att jag hade haft skrivarkurser på flera skolor, främst Journalisthögskolan i Stockholm och på Poppius Journalistskola. Jag hade saknat en användbar lärobok och skrev därför den här boken. Den används alltjämt och har tryckts i många upplagor.

Du kan köpa den av mig för 225 kronor.

Sommaren 1977 sände jag sex tv-program om kvällspressens historia. Programmen byggde på drygt 40 intervjuer med människor som hade arbetat med kvällstidningar. Jag sparade ljudbanden och gav ut berättelserna i tre böcker som jag kallade

Klara röster

Den första boken gav jag ut 1987 med undertiteln På PG Petersons tid, den andra 1991 med undertiteln Expressens första tid och den tredje 1994 med undertiteln Drakarnas kamp.

Om du köper en av böckerna kan du betala 40 kronor, om du köper alla tre får du dem för 90 kronor.

När TV-programmet Aktuellt fyllde 40 år skrev jag en bok med titeln

Allt hände i Aktuellt.

Du kan köpa den av mig för 150 kronor.

Porto och 6 procents moms tillkommer.

Ett spännande stycke världshistoria i Wendelas Hus

I går berättade Hedvig Hedqvist mycket engagerande och inlevelserikt om de båda forskarna Lise Meitner och Eva von Bahr - huvudpersonerna i hennes bok Kärlek och kärnfysik på en författarafton i Wendela Hebbes Hus. Lise Meitner upptäckte hur kärnklyvningen går till och vilken enorm energi som frigöres. Hon borde, anser de flesta, fått nobelpriset för sin upptäckt. Det gick i stället till hennes kollega Otto Hahn. I unga år mötte hon den svenska forskaren och folkhögskoleläraren Eva von Bahr. Det blev en vänskap som varade livet ut och också förde Lise Meitner som flykting till Sverige. Hennes upptäckt la grunden till utvecklingen av atombomben, som USA fällde i krigets slutskede. Lise Meitner var pacifist sedan första världskriget och och tog avstånd.

Lise Meitner levde i Sverige under kriget ända fram till 1960. Hon forskade, föreläste världen runt och erhöll ärebetygelser. Hennes insatser blev successivt allt mer uppmärksammade. Om Lise Meitner hette det i ett brev "Föreläsningen klarade du med glans. Du är så inne i ditt ämne. Det märker publiken."
Detsamma kan sägas om Hedvig Hedqvists föreläsning igår. Köp och läs boken.

Den något suddiga bilden är från programmet igår. Hedvig Hedqvist till vänster. Kvinnan närmast henne vid väggen är Kerstin Klein, som under sex års tid bodde granne med Lise Meitner i samma hus i Stockholm. Nu bosatt i Södertälje.