Visar inlägg med etikett Signe Hebbe. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Signe Hebbe. Visa alla inlägg

29 september, 2012

Bokgåvor från Hebbar

Häromveckan hade vi besök av Caroline Palmstierna med barnbarn. Caroline är syster till Agneta Hebbe som dog i december förra året. Agneta hade i sin ägo några böcker som funnits i deras mors, Brita Hebbes ägo.  Bland annat ett ex av Signe Hebbes Minnen från 1919 dedicerat till Edvard Faustman. Edvard var son till Wendela Hebbe och Lars Johan Hierta (1852-1927) och alltså halvbror till Signe Hebbe.

På bifogad kopia kan man följa bokens vidare öden.

Bland bokgåvorna fanns också en handskriven illustrerad bok med titeln Deus ex machina i C.J.L. Almqvists Skällnora kvarn. Studier tacksamt tillägnad fru Brita Hebbe av författaren. Stockholm 1972.
Författaren är Gils Olsson Nordberg (f 1902),  kyrkoherde och kontraktsprost  i Riala församling.

14 februari, 2010

Stor konsert i Signes rum till minne av Signe Hebbe



Publiken - tyvärr fåtalig - fick uppleva en högtidsstund i går den 14 februari när Wendela Hebbes Hus gästades av sopranen Anna Eklund-Tarantino och pianisten Jacob Moscovicz. Anna hade valt företrädesvis sånger ur Signe Hebbes repertoar. Vi fick höra tre Mozartarior ur Figaros bröllop och Don Giovanni, Juliettas valsaria ur Romeo och Julia av Gounod, en aria ur Rigoletto av Verdi och tre arior av Donizetti, Verdi och Puccini. Samt inte minst den härliga gavotten Gör jag mig bra så här ur Manon av Massenet. Inga Lewenhaupt introducerade och kommenterade programmet. Konserten spelades in och kan avlyssnas oredigerad på denna adress
Med bra dator och högtalare kanske man kan få en, om än torftig, uppfattning om hur denna glimrande konsert uppfattades. Själva programmet börjar först ca 10 minuter in på bandet.








29 maj, 2009

Intet nytt under solen. Signe Hebbe intrigerar.


I senaste numret av tidskriften OPERA ("Nordens enda specialtidning om opera och musikal") finns en lång, illustrerad artikel om intrigerna på Kungliga teatern i Stockholm under 1860- och 70-talen. Tre färgstarka till stil och karaktär helt olika operasångerskor tävlade om den attraktiva primadonnerollen i Meyerbeers opera Afrikanskorna, som skulle få sin Sverigepremiär 1867. Förutom den i Paris skolade Signe Hebbe med en fulländad mimik och plastik var det den sångligt mest fulländade Inez Michaeli och den fleråriga Stockholmsprimadonnan i det tragiska operafacket Fredrika Stenhammar, som tävlade om rollen Selika, som var en svår men tacksam primadonneroll. Självvalda uppsägningr, anklagelser i pressen av såväl artister som teaterchef, armbågar och krokben - allt strålade samman just i denna roll. På bilden Signe Hebbe som Selika.

Den tidens press med bland andra Dagens Nyheter, Aftonbladet och Nya Dagligt Allehanda engagerade sig livligt i bråket. Intet nytt under solen är rubriken på artikeln, som skrivits av Göran Gademan, dramaturg på Göteborgsoperan. Det finns anledning att återkomma till Afrikanskorna i kommande nummer av WendelAvisan.

Tidskriften OPERA kommer ut med fem 60-sidiga nummer om året och innehåller både operahistoria och aktualiteter. Den kostar 380 kronor per år till plusgiro 4367200-5 och torde vara väl värd sitt pris.

20 januari, 2009

Anna Norrie om Signe Hebbe

I radio P2 Primadonnor och premiärer den 18 januari 2009 av Jan Hammarlund
berättar Anna Norrie om den legendariska Signe Hebbe (Ca 19:35 minuter in i programmet).
http://www.sr.se/webbradio/webbradio.asp?type=broadcast&Id=1553696&BroadcastDate=&IsBlock=

Så här uttryckte sig Anna Norrie:

Signe Hebbe, vår stora sångerska, hade slagit sig ner i staden. Vi lärde oss att det räckte inte till med att spela på känslan man måste kunna tekniken. Jag tror det var den stora dansösen Pavlova som sa: Man måste bemästra tekniken glömma den och sen vara naturlig.
Vad sångkonsten beträffar lärde Signe mig att texta så att det smattrade om munnen på mig. Hon förklara för mig att Offenbach och andra parodierade opera och för att kunna parodiera den stora dramats teknik så måste man kunna den annars blir det spex.
För att få lära dessa grundsatser så kom mitt spel upp på ett högre plan.
Anna Pettersson Norrie (1860-1957) är en av den svenska operetteaterns stora gestalter. Du kommer att kunna läsa mer om henne i nästa nummer av Wendelas Vänners medlemstidning WendelAvisan, som utkommer i mars. Tidningen ingår i medlemsavgiften i Wendelas Vänner (kr 150:- till pg 985920-8).